Ett gammalt ordspråk från söderslätt.
Visst är det märkligt att efter att ha skördat ett helt fält så återstår en smal sträng längst ut mot vägen och då måste man bara skörda den så mycket det bara går.
Vad riskerar man då? Jo att tröskan kör ner sig i den vattensjuka sänkan och man har inte en chans att komma upp igen. Måste vara retfullt när sådant händer. Kanske finns det en parallell till mitt eget fastkörande i vintras.
Vet inte så noga men jag känner för lantbrukaren som förmodligen behöver sin tröska på andra fält.
Bilderna är tagna nära Östra Grevie.
