Katten och Stenen

Först var det en Sten

Sedan kom en katt...

Sedan tröttnade katten på stenen...

Nu är ateljén installerad

Nu har Steglarp en fotoateljé!

Det blev en svartvit stol och katten Stinki som blev första modellerna.

En Gräsrots perspektiv

Så här i valtider så är det bra att komma ihåg att man är bara en enkel gräsrot.

Så jag tänkte att om jag bara tog fram kameran och tryckte av så borde jag ju få bilder lite underifrån.

Men jag valde att knäppa bilderna vid Metas hönor och det är inget lätt motiv. Man får locka och vänta på dem och ha mycket tålamod.

Det har inte jag. Men Meta har hönsfoder och med lite sådant i näven så kan även den skyggaste

höna bli lite nyfiken.

Men tupparna patrullerar och ser till att allt går rätt till. De olika tupparna verkar inte vara helt överens om vem det är som egentligen bestämmer...

Efterår

På danska heter årstiden efterår, höst. Skörd på danska blir höst.

Allt hänger ihop och vi är mitt i det.

Hösten och det gamla danska riket.

Fast sedan flera hundra år tillbaka tillhör vi Sverige och det är gott nog.

Du lägger sig slätten ner och vilar sig snart för vintern. Bladen gulnar och kalls snart löv. Dagarna blir längre som för att säga att vi ska krypa in i våra hus och kura.

Än kan man dock känna av en liten rest av sommar när solen strålar som mest generöst. Då vill vi gärna sitta ute och njuta en stund och kanske dricka lite kaffe.

I vår trädgård suckar vinrankan och tackar för sig och visar upp en sista brinnande hälsning.

I ett annat hörn smyger en gammal rostig eldtunna bakom en ännu grön syrénbuske som ett gammalt övergivet bilvrak.

Och till sist blickar vi ut över den underbara slätten och skymtar Bolmers Högar i fjärran.

Lammytterfilé med mandelpotatispuré

Blir helt tagen av detta höstiga och goa recept.

//www.recept.nu/1.37896/kristina_eriksson/1.37896?view=printerfriendly

Glömde Iris

Jag ber om ursäkt. Bilden i det förra inlägget på min hustru, jag själv och vår granne, Erik, är tagen av Iris, Metas syster.

Tack Iris!

Tebax

Efter vissa påtryckningar och övertalning från bl.a. min älskade hustru så tvingas jag krypa till korset och starta upp dennna blogg igen.

Tja, starta upp är väl lite till att ta i för jag har ju inte stängt ner något helt enkelt för jag inte vet hur man gör.

Inte trodde jag att denna blogg läses av någon. Men tydligen är det så ändå. Mest känns det som om man sitter här och skriver och lägger in bilder bara för min egen skull och det är väl i och för sig inget dåligt skäl. Men det finns några som tittar in här lite då och då.

Alltså. Bloggen fortsätter....

Idag har det varit en spitzetag... som tysken säger. Först voro hustrun och jag uti staden Trelleborg och gick på stadens gator. Vi hittade en liten take-away restaurang som hade sushi.

Vi inhandlade en liten lunch med norimaki och en liten misosoppa.

Vi intog födan nere vid stranden utanför DUXfabriken... låter kanske inte så speciellt men där är det den allra ljuvaste sandstrand och nersjunkna i sanddynerna så kunde man bara se havet och starnden....nästan.

Helt underbart alltså

Efter en stilla biltur över det vackra söderslätt kommo vi till slut till hemmet i Steglarp. Utesysslor vidtog.

Strax voro vi inbjudna till grannen på eftermiddagskaffe och....Herman!

Metas underbara Herman med choklade i är något som slår det mesta. Tack Meta. (för den okunnige så skall det tillfogas att Herman i detta fall är ett bakverk, en kaka alltså)

Väl på plats hade vi en mcyket trevlig stund med Meta,Erik och Metas syster Iris.

HERMAN!

Nu är det dags

Det senaste jag har lagt in på bloggen var bilder från MoppeRun i Östra Grevie. Eftersom ingen tittar på min sida och kommenterar så utgår jag ifrån att den är så helt totalt ointressant så att hela meningen med den nu är borta.

Jag lägger ner Steglarpsbloggen.

Tack för de som orkat titta....